Habitation Leyritz, Kolonial plantagehus i Basse-Pointe, Martinique, Frankrike

Habitation Leyritz är en före detta kolonialplantage i Basse-Pointe på Martinique, vars byggnader 2014 förtecknades som Monument historique. Två höga, vittrade stenpelare med små urnor på krönen flankerar en bred, grund stentrappa vars mossa täckta steg reser sig ur gräset; i den vänstra pelaren sitter en ljus stenplatta. Träd och låga buskar omger trappan.

Michel Leiritz, född i Bordeaux 1681 och kunglig sekreterare, bosatte sig i Basse-Pointe 1712 genom att gifta sig med Rose Asselain, änka efter en planterare med 20 hektar indigo och ett trettiotal slavar; den gården blev troligen habitationen. År 1791 omfattade den 497 hektar med 336 slavar, och 517 hektar 1836. År 1845 vägrade dess 250 slavar nattarbete; efter 1848 ägnade sig godset åt rom.

Namnet Leyritz kommer från familjen från Limousin som ägde plantagen i över två sekel, från Michel Leiritz (1681-1764). I december 1845, med 250 slavar på egendomen, vägrade arbetslaget nattarbete; gendarmer, förstärkta med omkring hundra man från Fort Royal, grep ledarna, varav fyra fick 29 piskrapp var innan de fördes till fängelset i Basse-Pointe.

Platsen ligger i Basse-Pointe på Martiniques nordöstra Atlantkust och nås via kustvägen från Le Lorrain eller Macouba. De skyddade byggnaderna registrerades som monuments historiques 2014, och 2021 valdes egendomen ut av uppdraget för kartläggning av hotat byggnadsarv. Besök beror på ägarnas öppethållande; fråga i Basse-Pointe innan du reser.

De två vittrade stenpelarna med urnprydda kapitäl och de mossa täckta trappstegen hör till de delar som tillsammans med andra byggnader på plantagen registrerades som Monument historique 2014. Orkanen 1788 hade redan förstört slavhyddorna och bagass-skjulen och vält en del av savannmuren.