Bakonybél Abbey, Benediktinkloster i Bakonybél, Ungern

Bakonybél kloster är ett benediktinkloster med en barockkyrka med rokokodekorativa element och en stor altartavla. Komplexet omfattar den huvudsakliga helgedomen, anslutna korsgångar, bostadskvarter för munkarna och stödjande strukturer ordnade runt innergårdar.

Gunther, en thüringisk adelsman och släkting till drottning Gisela, levde som eremit nära Veszprém omkring 1018 och förmådde kung Stefan I att grunda klostret. Grundandet dateras till 1016–1020; Gunther var den förste abboten och det äldsta autentiska dokumentet är från 1086 under kung Ladislaus I. Klostret från Árpád-tiden övergavs efter 1548, och den barocka kyrkan och klostret byggdes 1759–1782.

Klostret är en beroende gemenskap under ärkeabbotdömet Pannonhalma inom den ungerska benediktinkongregationen, med fem munkar i eviga löften och tre i tillfälliga. Skyddshelgonet är sankt Mauritius och gemenskapen håller den benediktinska dagordningen i Bakonybergen.

Klostret ligger i Bakonybél i Bakonyskogarna och nås via lokala vägar; marken kring kyrkan och korsgången är jämn. Intill kyrkan finns en modern reception och en utställning. Gemenskapen tillhör den ungerska benediktinkongregationen under ärkeabbotdömet Pannonhalma, så klädsel och uppträdande i de heliga rummen bör vara respektfullt.

Klostret grundades sedan Gunther, en thüringisk adelsman och släkting till drottning Gisela, 1037 övertalade kung Stefan I att göra om sin kungliga gård till ett kloster helgat åt sankt Mauritius. Venetianaren Gerard, lärare åt Stefans son Emeric, hade tidigare levt sju år som eremit i ett kapell i närheten.