Szentgál Rockhole, grotta i Szentgál, Ungern

Szentgáli-kőlik är en 420 m lång och 39 m djup grotta i den övre triasens huvuddolomit på Mecsek-hegy nordvästsluttning, 370 m över havet ovanför Szentgál. Ingången mot sydväst, 4,2 m bred och 2,5 m hög, är ett delvis rasat klippöverhäng stängt med en metalldörr med fladdermusöppning. Passagerna är mestadels smala, höga sprickor längs förkastningar, med små rasrum där förkastningslinjer korsar varandra.

Bevis från arkeologiska fynd nära platsen visar att människor har bott i Szentgál-området sedan förhistorisk tid. Mänsklig bosättning fortsatte genom olika perioder av ungersk historia.

Grottan förekommer i litteraturen under många namn: Dornyay Béla beskrev den som Kőlik i sin Bakony-guide från 1927, och senare verk nämner Mecsekhegyi Kőlik, Mecsek-hegyi-kőlik och Szentgáli Kőlik. Utgrävningar som Heliktit-grottgruppen inledde 1985 gav kopparåldersskärvor, bronsåldersurnor, romerska mynt och kärl från Árpádtiden.

Grottan är låst; för att komma in krävs tillstånd från direktionen för Balaton-felvidéks nationalpark, och under fladdermössens vintervila är besök inte tillåtna. Man når den från Szentgál centrum via cirka 1 km rödmarkerad led och därefter en mycket brant stig på drygt 100 m. För att ta sig genom gångarna behövs grundläggande grottutrustning.

Grottans stalagmiter och stalaktiter växer fortfarande, och några droppstenspelare når en halv meter i höjd och en arms tjocklek, vilket är sällsynt i en grotta bildad i dolomit. Forskningsgruppen Heliktit började 1985 undersöka den då obetydliga hålan och mångdubblade gånglängden.