Cerro Escorial, Stratovulkan i Anderna, Chile

Cerro Escorial är en stratovulkan på gränsen mellan Argentina och Chile, den yngsta medlemmen i vulkangruppen Corrida de Cori. En välbevarad krater cirka 1 kilometer bred utgör toppen. Lavaströmmar når 3–4 kilometer från kratern på den chilenska sidan, med mindre holocena strömmar på den argentinska sidan.

Cerro Escorial är den yngsta medlemmen i vulkangruppen Corrida de Cori. Andesitiska lavor utbröt under miocen och pliocen, och ett plinianskt utbrott för 460 000 ± 10 000 år sedan producerade den dacitiska Escorial-ignimbriten med en volym på cirka 0,6 kubikkilometer. Lavautbrott följde och bildade en holocen slaggkon, och ett lavaström på den chilenska sidan är daterad till 342 000 år genom argon-argon-datering.

Svavelgruvan 4 km sydväst om toppen, i drift till omkring 1983, är det främsta spåret av mänsklig verksamhet; kratern och lavaströmmarna ligger i obefolkad Puna utan infrastruktur. Ett nytt utbrott skulle därför få liten inverkan på människor.

Besökare bör endast försöka bestiga berget under stabil väderlek, eftersom platsen ligger på hög höjd i en alpinsk miljö. Varma kläder och ordentlig utrustning är viktiga för säkerhet och komfort.

Escorial-ignimbriten, även kallad Corrida de Cori- eller Caletones Cori-ignimbrit, innehåller kvartsgångar och bergartsfragment från underlaget – tecken på att magman reagerade med ett dolt hydrotermalt system. Utbrottet för 460 000 år sedan lämnade en radiell struktur av skilda flöden.