Frise de saint Jean à Parme, Freskcykel i San Giovanni Evangelista, Parma, Italien

Sankt Johannes-frisen är ett sammanhängande freskband längs inneromkretsen av mittskeppet och tvärskeppet i San Giovanni Evangelista i Parma. Correggio ritade den omkring 1522-1524 och lämnade större delen av utförandet åt medhjälpare, bland dem den unge Parmigianino. Scenerna är monokroma på intensivt blå botten med röda inslag, och perspektiviska rundlar rymmer byster av påvar, kardinaler och benediktinermunkar.

Correggio ritade frisen omkring 1522–1524 medan han arbetade i klosterkyrkan San Giovanni Evangelista och överlät större delen av utförandet åt medhjälpare, bland dem troligen Francesco Maria Rondani, medan han själv ägnade sig åt kupolen och koret. Avsnittet i högra tvärskeppet tillskrivs Giovanni Antonio da Parma (1514), det i vänstra en konstnär som möjligen utbildats i Padua. Den unge Parmigianino var en av medarbetarna.

Frisen för samman kristet och hedniskt offer: putti bär ax till ett altare med helig eld, en parallell mellan mässan och antika riter. Giuseppe Maria Toscano läste puttiernas symboler som ett program som upphöjer mässan till fullbordan av alla offer. Tondi i perspektiv rymmer byster av påvar, kardinaler och benediktinermunkar.

Freskerna kan ses dagligen när man besöker kyrkan, och guidade turer förklarar de konstnärliga teknikerna och betydelserna i varje scen. Det hjälper att avsätta tillräckligt med tid för att upptäcka detaljer högt upp på väggarna och i valven ovanför.

Ett parti, Putti-offret, var länge dolt bakom en orgel; det togs ned och förvaras nu i kyrkans lokaler. Där syns barn som ivrigt sysslar kring ett hedniskt altare med helig eld och bär fram ax, och deras ställningar påminner om putti som bär girlander i kupolens pendentiv.