Bishorn, Bergstopp i de penninska alperna, Schweiz.

Bishorn är en topp i de penninska alperna i södra Schweiz, med två toppar förbundna av en snö- och isrygg som ligger på cirka 4 150 meter. Den tillhör Weisshornmassivet och omges av glaciärer på flera sidor.

Toppen bestegs första gången 1884 av en grupp bergsklättrare med lokala alpina guider, vid en tid då Valais fyratusenmetare systematiskt utforskades. Första bestigningen kom långt efter att den angränsande Weisshorn redan hade bestigits, decennier tidigare.

De två topparna har varsin förstabestigningshistoria: Elizabeth Burnaby nådde östtoppen Pointe Burnaby (4 134 m) den 6 maj 1884 med guiderna Joseph Imboden och Peter Sarbach, medan G. S. Barnes och R. Chessyre-Walker besteg den högre västtoppen den 18 augusti 1884 med Joseph Imboden och J. M. Chanton. Den 600 meter långa snöryggen mellan topparna är svagt sluttande, och Bishorns namn och form knyter det till Weisshorn, vars nordrygg det förlänger.

Klättringen korsar glaciärterräng och kräver stegjärn, isyxa och rep, samt grundläggande erfarenhet av alpina miljöer. Den som är obekant med rutten bör gå med en lokal bergsguide, eftersom terrängen kan bli svår att läsa i dålig sikt.

Bishorn är bland de få fyratusenmetarna där normalrutten inte innefattar svåra klippavsnitt, vilket gör den till en av de mer tillgängliga topparna i den höjden i Alperna. Trots detta förbises den ofta till förmån för den angränsande Weisshorn, som ses som ett mer krävande mål.