Zinal Glacier, Glaciär i Valais, Schweiz.

Zinalglaciären är en dalglaciär som stänger av södra änden av Val d'Anniviers i Penninska alperna, i kommunen Anniviers i Valais. Den bildas där Mountet-, Obergabelhorn- och Durandglaciärerna möts nedanför Grand Mountet och rinner sedan cirka 3 km norrut mellan Grand Cornier och Besso, med en yta som till stor del täcks av moränskräp. Den sträcker sig från 4160 m ned till drygt 2000 m, med en medellutning på 23,3°.

Sedan lilla istidens maximum i mitten av 1800-talet har glaciären dragit sig kraftigt tillbaka; sedan 1891 har tungan smält bort mer än 1,6 km. I augusti 1834, efter kraftigt regn, bröt stora vattenfickor i isen genom sidomoränerna, orsakade skador nedströms och bildade tillfälligt en sjö mellan Chippis, Chalais och Grône. En flitigt använd mulåsna ledde förbi glaciären över Col Durand (3443 m) och fraktade varor och boskap mellan centrala Valais och norra Italien.

Glaciären försörjde en flitigt använd mulåsneled: varor och boskap fördes över Col Durand (3 443 m) mellan centrala Valais och norra Italien, och vägen över isen användes för transporter. I dag är övergången förbehållen välutrustade alpinister. Navisence, som avvattnar tungan, rinner ut ur en grotta.

Glaciären nås till fots från Zinal; Cabane du Petit Mountet (2 142 m) ligger på glaciärens vänstra sidomorän och Schweiziska alpklubbens Cabane du Grand Mountet (2 886 m) ligger fem vandringstimmar högre. Glaciärtungan är till stor del täckt av grus från mitt- och sidomoräner. Övergången över Col Durand (3 443 m) är förbehållen välutrustade alpinister.

Navisence, floden som föds ur glaciären, rinner ut genom en grotta vid glaciärtungan. I augusti 1834 brast stora vattenfickor i isen genom sidomoränerna efter kraftigt regn, orsakade skador nedåt dalen och bildade tillfälligt en sjö mellan Chippis, Chalais och Grône.