Tell el-Hammam, Forntida stad och arkeologisk plats i Jordanien

Tell el-Hammam är en forntida stad och arkeologisk plats i Jordanien med lämningar som sträcker sig över flera årtusenden av mänsklig bosättning. De utgrävda strukturerna, artefakterna och lagren visar hur samhällen levde och förändrades genom olika historiska perioder i regionen.

Bosättningen började under sen kalkolitisk tid (4:e årtusendet f.Kr.); under äldre bronsålder omgavs övre och nedre staden med murar. Under mellersta bronsåldern nådde platsen sin största utbredning med omfattande befästningar och övergavs omkring 1550 f.Kr., då bara Hazor och Ashkelon var större i Kanaan. Från järnålder II till hellenistisk och romersk tid var den åter bebodd, inom Livias område.

Platsen ligger i en naturlig miljö och kräver stadiga skor och gott om vatten, särskilt i varmt väder. Besökare bör avsätta tid för att utforska de utgrävda områdena och den omgivande terrängen, och tidiga morgontimmar eller sena eftermiddagstimmar är de bekvämaste för att gå omkring.

Tellens arabiska namn betyder "de varma badens kulle", efter ett romerskt badanläggningskomplex som Claude Reignier Conder beskrev på 1800-talet och Père Mallon 1932; båda såg lämningar som nu försvunnit. År 2011 påträffade utgrävarna en liten bysantinsk badanläggning på 5 gånger 2 meter.