Bubur Gunting, Grötstånd i staden Singkawang, Västkalimantan, Indonesien

Bubur Gunting är en rätt från Singkawang i Västkalimantan: skalade mungbönor kokas med pandan och vitt socker till en tjock, söt buljong som reds med tapiokamjöl. Bitar av cakwe, en lång friterad degstav, klipps med sax i en liten skål och täcks av buljongen. Försäljarna gör sin egen cakwe och rör buljongen oavbrutet tills den har rätt tjocklek.

Rätten fick sitt namn från praxis att skära ingredienser, särskilt friterad deg, med sax före servering. Denna tillagningsmetod uppstod från matlagningstekniker som utvecklades i regionen över tid.

Namnet Liuk Theu San, som används av Singkawangs invånare med kinesiskt ursprung, betyder grön bönsoppa som smakar diamant. Försäljarna gör sin egen cakwe för att följa det ärvda receptet, och den tjocka såsen av gröna bönor, tapiokamjöl, pandanblad och vitt socker måste röras oavbrutet till rätt konsistens. Somliga ångar bönorna, andra kokar dem.

Försäljarna gör sin egen cakwe så att buburn följer det ärvda receptet. Den tjocka såsen kräver lång och tålmodig omrörning med tapiokamjöl för att inte bränna fast. Mungbönorna ångas eller kokas beroende på ståndet. En skål kostar cirka 5 000 rupiah.

Namnet Liuk Theu San, som används av Singkawangs kinesiskättade invånare, betyder mungbönsgröt som smakar diamant. Rätten innehåller inga saxar: namnet kommer av att försäljarna klipper den långa cakwe-degen med sax över skålen.