Jami Mosque of Pontianak, Moské i Pontianak, Indonesien

Jami-moskén i Pontianak är ett bönehus med pyramidformade tak i flera nivåer som bärs upp av belian-träpelare och försetts med glasfönster mellan taksektionerna som släpper in naturligt ljus. Byggnaden står på en upphöjd plattform och är belägen vid mötespunkten för två stora floder.

Syarif Abdurrahman Alkadrie nådde sammanflödet av floderna Kapuas och Landak den 23 oktober 1771 med fjorton båtar och grundade Pontianak, där han lät uppföra en trämoské med halmtak intill sitt palats. Hans son Syarif Usman byggde om den i muharram 1827 och gav den namnet Abdurrahmanmoskén till sin fars ära.

Mosken kallas också Masjid Sultan Syarif Abdurrahman efter grundaren, och namnet hedrar sonen Syarif Usmans hyllning. Den rymmer omkring 1 500 bedjande och fylls vid fredagsbönen och ramadans tarawih. Till vänster om ingången ligger en traditionell fiskmarknad, och här hålls festivaler som bangun sahur och vattenkarnevalen.

Mosken ligger på Kapuasflodens västra strand vid sammanflödet med Landak, vänd mot väster, med en traditionell fiskmarknad till vänster om ingången och det täta Kampung Beting-området bakom. Bönhallen vilar på en träplattform cirka 50 cm över marken, numera på en cementbas. Fredagsböner och tarawih under ramadan fyller hallen med upp till 1 500 bedjande, så besök utanför dessa gudstjänster.

Sex pelare av belian-trä står i bönsalen, var och en omkring en halv meter i diameter; enligt den indonesiska Wikipedia-artikeln kan en vuxen inte nå runt en av dem med båda armarna. Predikstolen är snidad som ett fartygsdäck, och på takbrädorna till vänster och höger om den finns målad kalligrafi.