Grotte de Fontanet, Karstgrotta i Ornolac-Ussat-les-Bains, Frankrike

Fontanet-grottan är en ornamenterad grotta på sluttningen av Quié de Lujat i övre Ariège-dalen, inom Ornolac-Ussat-les-Bains. Dess 1972 upptäckta bildgång ligger intill huvudsystemet som utforskats sedan 1800-talet. Sydsluttningen är täckt av block av lias-kalksten och jurassisk dolomit, och ovanför reser sig en klippa av urgonkalksten med synliga lager.

Arkeologiska fynd visar att människor bodde här under magdalenienperioden, ungefär 12 000 till 14 000 år sedan. Forskning visar att grottan fungerade som skydd och läger för jaktgrupper i regionen.

Det dekorerade galleriet, som Luc Wahl hittade den 6 februari 1972, rymmer hand- och fotavtryck i lera, teckningar, ristningar och väggmålningar från mellersta eller senare magdalénien. År 1988 genomförde musikologen Iégor Reznikoff och förhistorikern Michel Dauvois en arkeoakustisk studie här, tillsammans med grotte du Portel och grotte de Niaux.

Grottan är stängd för allmänheten: inga guidade turer ges och den dekorerade gången som Luc Wahl hittade 1972 är inte tillgänglig. Ingången ligger på en sluttning ovanför Ariège, sydost om byn Barry-d'en-Bas, i skyddsområdet Quié de Lujat. På andra stranden ligger grotte de Sainte-Eulalie och spoulga des églises i Bouan.

Golvet i grottan bevarar mänskliga fotspår från människor som gick där för tusen år sedan, och de ser nästan ut som igår. Dessa direkta spår visar exakt hur invånarna rörde sig genom grottan och tillbringade sin tid där inne.