Chapelle de l'Ermitage de Notre-Dame-des-Mines, kapell i Alès, Frankrike

Detta kapell ligger på en kulle utanför Alès och är byggt av kalkstensblock. Den lilla helgedomen erbjuder utsikt över de omgivande bergen och landskapet från sin upphöjda position.

Munkar från prioratet Saint-Germain-de-Montaigu byggde kapellet på 1000- och 1100-talen på platsen för ett galliskt oppidum för att ta emot gamla eller sjuka munkar; kullen hette då Saint-Julien-des-Causses. Det övergavs 1561 och förstördes under religionskrigen, men återställdes och utökades från 1718 av karmeliten broder Esprit Boyer; arbetet avslutades 1736 enligt en stenhäll i gården.

Namnet Notre-Dame-des-Mines antogs 1874 och syftar på kolbassängen i Alès, inte på en samling gruvarbetare vid kapellet. År 1872 hade helgedomen vigts åt Jungfru Maria, efter koleraepidemin 1854 då prästen i Alès ledde över 10 000 personer på pilgrimsfärd till Notre-Dame-de-Laval, 15 km bort.

Utsiktsplatsen på toppen nås via en asfalterad väg, inte via en gångstig från stadskärnan. Kullen når 291 m, cirka 150 m över Alès, och från utsiktsplatsen syns Cevennerna och Bas-Vivarais. Kapellet har ett romanskt kor med halvkupolformad absid, och i kryptan finns en gammal brunn.

Jungfrustatyn i gjutjärn, 5,15 meter hög, skänktes och restes av Alès smedjor 1874, samma år som helgedomen fick namnet Notre-Dame-des-Mines. Nära toppen löper ett blått band, och den utsträckta armen håller en tunn stång.