Elyros, Arkeologisk plats i Kantanos-Selino kommun, Grekland

Elyros är en antik grekisk stad vars ruiner är utspridda över kullen Kefala, cirka 500 meter över den nuvarande byn Rodovani. Lämningarna sträcker sig från hellenistisk till senantik tid och omfattar en teater, romerska akvedukter, cisterner, byggnadsrester och delar av befästningsmurar.

Elyros blomstrade omkring 500–350 f.Kr., då det med cirka 16 000 invånare och vapenproduktion var sydvästra Kretas ledande stad; Syia och Lissos var dess hamnar. På 200-talet f.Kr. krigade det mot Kydonia och sände en bronsgrupp med en get till Delfi. År 183 f.Kr. undertecknade det dekretet med Eumenes II, förblev viktigt under Rom och var under bysantinsk tid ärkebiskopssäte med en basilika från 500-talet.

Elyros har sitt namn efter en nymf; här dyrkades Apollon med sönerna Phylakides och Philandros och nymfen Akakallis. På 200-talet f.Kr., i krig med Kydonia, sände invånarna en bronsgrupp till Delfi som visar en get som diar Apollons nyfödda söner. Pausanias såg den där.

Lämningarna ligger på Kefala-kullen nära Rodovani och nås till fots; platsen är inte utgrävd, så stigarna är ojämna och murar, valv och kolonnfragment ligger utspridda. Ta med stadiga skor, vatten och solskydd, eftersom skuggan är knapp. De norra och nordöstra avsnitten av den forna stadsmuren, en gång omkring två mil lång, är lättast att följa.

Elyros präglade mynt med bilden av ett bi, en typ som är egen för denna stad. Staden var också känd för storskalig vapenproduktion; hamnen Syia låg på sydkusten, 60 stadier väster om Poecilassus. Fyndplatsen på Kefala-kullen har aldrig grävts ut.