Kamares Cave, Arkeologisk grotta på berget Psiloritis i Rethymno prefektur, Kreta, Grekland

Kamaresgrottan ligger på 1 524 meters höjd på Psiloritis södra sluttning, nedanför Marvi-toppen (1 981 m). Öppningen är 42 meter bred och 20 meter hög och syns från Messara-slätten och det antika Phaistos. Framför finns en plan 50 meter bred och 30 meter djup där Antonio Taramelli misstänkte ett offeraltare. Den främre delen är cirka 100 meter lång och faller 40 meter; en en meter bred passage leder till en mörk galleri 10 meter hög som slutar i en hall med en liten damm.

1890 lämnade en bonde från Kamares skärvor av fin keramik, som inte tidigare dokumenterats på Kreta, till läkaren och arkeologen Iosif Chatzidakis; han hade plockat upp dem i grottan. Antonio Taramelli besökte den 1894, och Richard MacGillivray Dawkins och Max L. W. Laistner grävde ut 1913. År 2006 visade Aleydis Van De Moortel genom analys av all keramik att platsen använts flitigt redan under förpalatstiden; fynden spänner från omkring 3000 till 1100 f.Kr.

Grottan gav sitt namn åt Kamares-keramiken, som uppmärksammades här när en bonde 1890 lämnade skärvor till läkaren och arkeologen Iosif Chatzidakis. Stilen med vit och röd dekor på glansig mörk yta nådde sin höjdpunkt omkring 1800–1700 f.Kr.; de finaste föremålen visas på arkeologiska museet i Heraklion.

Uppstigningen till grottan tar flera timmar till fots genom skogsområden med naturliga källor längs vägen. Besökare bör ha stadiga skor och tillräckligt med vatten, eftersom stigen är brant och skuggan är begränsad.

Grottans keramik blev känd 1890, då en bonde från Kamares överlämnade skärvor av ett fint gods som då var okänt på Kreta till läkaren och arkeologen Iosif Chatzidakis. Stilen fick sitt namn efter fyndet och föremålen finns nu på Heraklions arkeologiska museum.