Faistos, Arkeologisk plats i Faistos på Kreta, Grekland

Phaistos är ett minoiskt palatskomplex på en kulle ovanför Messaraslätten, 8 400 m² stort och det näst största efter Knossos. Rummen låg på flera vertikala nivåer förbundna med hallar och trappor, med golv och väggar klädda i vit gips. De synliga lämningarna omfattar en bred stentrappa upp till en upphöjd plattform, en central gård och en rad upprätta stenplattor.

Det första palatset byggdes mellan 1900 och 1850 f.Kr., då Phaistos tävlade med Knossos. Det skadades av jordbävningar och en brand och förstördes omkring 1700 f.Kr.; en återuppbyggnad som påbörjades omkring 1600 f.Kr. fullbordades aldrig. En brand omkring 1450 f.Kr. avslutade palatset, men bosättningen fortsatte under geometrisk och klassisk tid.

Phaistos är uppkallat efter en son eller sonson till Herakles, och Rhadamanthys, Minos bror, sägs ha varit dess första härskare. Söder om den centrala gården låg ett tempel för Rhea, knutet till en rit som kallades ekdysia. Staden präglade sitt eget mynt, statären, och dess invånare var kända för humoristiska tänkespråk.

Platsen ligger på en brant sluttning, så ta med stadiga skor och gott om vatten för ditt besök. Tidig morgon eller sen eftermiddag fungerar bäst, eftersom värmen kan vara intensiv och folkmassorna tenderar att vara mindre under dessa tider.

En mystiskt inskriven lerskiva som hittades här visar symboler ordnade i ett spiralformat mönster och dateras till omkring 1500 f.Kr. Dess betydelse är fortfarande olöst än i dag, vilket gör den till en av arkeologins största gåtor.