Idaean Cave, Grotta på berget Ida, Kreta, Grekland

Idabergsgrottan öppnar sig på berget Idas sluttningar med en enda ingång i ljusgrå och beige kalksten, vars kant bildar en bred, sprucken båge med mörk vegetation i sprickorna ovanför. Inuti är hålan djup och faller brant, med spår av en i berget huggen trappa ned till en pool där stalaktiter reser sig. Framför öppningen ligger en plan botten av ljusbeige jord, med lösa stenar och låg buskvegetation vid kanterna.

Grottsystemet har använts sedan bronsåldern och växte till en viktig helgedom under antiken. Arkeologiska utgrävningar under 1900-talet avslöjade artefakter som spänner över flera årtusenden.

Grottans namn kommer från myten att Rhea gömde spädbarnet Zeus här undan Kronos; en variant berättar att kureterna dansade högljutt framför ingången för att dränka hans skrik. Kunzes utgrävningar på 1930-talet gav votivsköldar och elfenbensarbeten från 800- och 700-talet f.Kr., bland dem en bronssköld med en assyriskinspirerad djurherre.

Grottan ligger på sluttningarna av berget Ida och nås till fots från byn Ideon Andros; uppstigningen är brant och stigen stenig. Den enda ingången leder in i en djup kammare med ojämnt golv som är fuktigt nära stalagmiterna. Ta med en jacka, för det är svalt där inne även på sommaren.

Bland votivgåvorna från grottan finns ett ensamt bronsben, ett kroppsdelsvotiv utan motstycke i någon annan helig grotta. Utgrävningarna gav också ovanligt många halvädelstenar, bland dem karneol, ametist, jaspis och hematit. Föremålen förvaras nu på museet i Heraklion, Ashmolean Museum, Louvre och British Museum.