Karoulia, Klostersamhälle i klostergemenskapen på Athosberget, Grekland.

Karoulia är en skete på Athosberget underställd Stora Lavra, vid halvöns sydligaste kust. Dess 12 hyddor, byggda på 1600-talet, och naturliga grottor ligger i klippväggen mellan 100 och 500 m över havet. Två ljusa stenbyggnader med grå sadeltak och trägalleri står på den kala klippan bakom låga stenmurar. Den delas i Yttre Karoulia vid stranden och Inre Karoulia, kallad "Fruktansvärda Karoulia", i klipporna.

Karoulias tolv celler byggdes på 1600-talet. Enligt legenden grundade en ångerfull lokal rövare i slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet en av de första eremitbostäderna, byggde en liten kalyva med ett kapell helgat åt sankt Georgios och blev munk under namnet Stamates. År 1999 förstörde en brand eremitbostaden för sankt Sava av Serbien i Yttre Karoulia; den återuppbyggdes i sten 2004-2005 med hjälp av ryska munkar och givare. En eremitbostad som skadades av brand 2000 byggdes upp igen 2014-2018 och helgades åt sankt Innocentius av Irkutsk och sankt David av Thessaloniki.

Namnet Karoulia kommer från det grekiska ordet för trissa och syftar på de vinschar med vilka munkarna hissar upp förnödenheter från havet. Skiten delas i Yttre Karoulia, den lägre delen vid stranden, och Inre Karoulia, kallad "Fruktansvärda Karoulia", i klipporna. Dess invånare är kända som zeloter och antiekumenister.

Hyddorna och grottorna nås endast via stege eller rep, och klättringen kräver god fysik. Skiten ligger vid halvöns sydligaste kust, omkring 6 km från Stora Lavra. Hamnen är Katounakia, varifrån en färja går till Dafni.

Skiten har sitt namn från det grekiska ordet för block, en anspelning på de rep- och blocksystem som förr hissade upp förnödenheter från havet. Under stora delar av 1900-talet bodde ryska munkar här, bland dem Nikon av Karoulia, eremit vid Sankt Georgios från 1941 till 1963.