Hübelings blockhus, Andra världskrigets blockhus i Koblenz, Tyskland

Hübeling-blockhuset är ett kasemattblockhus med ett tvåvånings skjuttorn i murverk, byggt i en sluttning cirka 350 meter nedanför Feste Kaiser Alexander. Fasaden är vänd mot söder, ingången ligger på övervåningen och en murad grav omger byggnaden. Taket täcks av cirka 2,5 meter jord.

Batterie Hübeling byggdes 1828–1830 som ett defensivt krutförråd och var ett litet fristående verk i den preussiska fästningen Koblenz som täckte Feste Kaiser Alexanders högra flank och den döda vinkeln nedanför. Den var bestyckad med åtta till tio kanoner och mörsare samt en infanteridetachement. Verket övergavs 1903 och arrenderades ut till staden; efter första världskriget slapp det rivas eftersom den interallierade militärkontrollkommissionen inte såg någon militär nytta, och Koblenz avvecklingskontor hänvisade också till gravfriden på den intilliggande huvudkyrkogården. Åren 1954–1956 byggdes det om till minnesplats.

Sedan 1954–1956 är batteriet Koblenz stads minnesplats för andra världskrigets döda, omgestaltad enligt trädgårdsarkitekten Hans Wilhelm Mutzbauers planer. Fyra gravfält med keramiska plattor och grupper om tre kortarmade kors omger den; målaren och skulptören Eugen Keller skapade bronsängeln i hallen, med ena handen mot himlen och den andra mot jorden.

Blockhuset ligger på en kulle nära Rhen och kan nås till fots via stigar i omgivningen. Besökare bör bära stadiga skor eftersom terrängen är kuperad och strukturen kan ses från utsidan.

Övre våningen nåddes via en rörlig bro som låg inom skottlinjen för de bakre skottgluggarna; den ersattes senare av en fast bro. Nedre våningens framsida utformades som en galleri med öppningar för mörsare.