Synagogue, Synagoga i Biel, Schweiz

Synagogan i Biel är en långsträckt rektangulär massivbyggnad med sadeltak, med gaveln mot Rüschlistrasse. Fyra hörntorn skjuter knappt ut från fasaderna och bär lökkupoler; en åttkantig lanternin med runda fönster kröner taknocken. Långsidorna har tre fönsteraxlar med hästskobågar över rektangulära nedre delar; runda fönster med Davidsstjärna avslutar kortsidorna, och på västra fasaden sitter lagtavlorna.

Judar fick inte vistas i Biel mellan 1450 och 1830. Efter den juridiska jämlikheten genom Berns konstitution 1846 bildades två år senare Israelitische Corporation Biel, som 1858 inrättade ett bönerum i en före detta indiennefabrik. År 1882 köpte församlingen en tomt intill Leo Heers tryckeri; arkitekterna August Eduard Haag och Johann Jacob Frey ritade synagogan, som överlämnades den 7 september 1883 med en invigningspredikan av Genèves överrabbin Joseph Wertheimer.

Byggnaden speglar hur den judiska församlingen skapade ett hem i denna stad och etablerade sina religiösa seder här. Den inre layouten följer ortodoxa traditioner, med distinkta utrymmen ordnade för att tjäna olika grupper av bedjande.

Synagogan ligger på Rüschlistrasse 3 i kvarteret Neustadt Nord, sydväst om Biels gamla stad, mittemot NMB Neue Museum Biel. På västra fasaden samlas entréportalen och det runda fönstret under en och samma båge; den hebreiska inskriften över dörren är värd att stanna vid. Byggnaden är skyddad som kantonal kulturminnesmärke, så besök beror på församlingen; bönesalen nås från gatan.

De tolv runda glasmålningarna med bibliska motiv från Toran utfördes 1995 av den israeliske konstnären Robert Nechin från En Hod. Hörntornen fick tillbaka sina lökkupoler först 1999, efter att de tagits bort 1956.