Piz Palü, Berg i Bernina-området i Schweiz och Italien.

Piz Palü är ett glaciärt massiv i Bernina-området på gränsen mellan Schweiz och Italien, med tre toppar på en öst-västlig rygg: Piz Spinas (3 823 m), centrala Muot dal Palü (3 899 m) och Piz Palü Orientale (3 882 m). Norra väggen har fyra hängande glaciärer åtskilda av tre klipppelare ovanför Pers-glaciären; huvudtoppen ligger helt i Graubünden.

Den första dokumenterade bestigningen av den centrala toppen ägde rum 1866 när Kenelm Edward Digby klättrade den med guiden Peter Jenny och en bärare. Denna tidiga bedrift markerade början på bergsklättringsexploration i denna alpina terräng.

Piz Palü förekommer i filmen 'The White Hell of Pitz Palu' från 1929, regisserad av bergfilmspionjären Arnold Fanck tillsammans med Georg Wilhelm Pabst, med en ung Leni Riefenstahl i rollistan. Det är en spelfilm, inte en dokumentär; titeln lånar bergets namn till ett vinterdrama.

Den normala vägen går från Diavolezza över den sprickrika Pers-glaciären till östryggens axel och följer sedan en utsatt snökam till öst- och huvudtoppen; räkna fyra till fem timmar till mitttoppen. Leden har grad WS på SAC-skalan, men blankis och dolda sprickor kräver rep, stegjärn och full glaciärutrustning. Skidturare lämnar oftast skidorna på östryggen och tar sista kammen med stegjärn.

Namnet Palü kommer från latinets palus, träsk, hämtat från Alpe Palü, en betesmark på sank mark 4 km österut; berget ärvde namnet. Tolkningen ”blekt berg” avvisas av de flesta. Huvudtoppen på 3 899 m ligger helt på schweiziskt territorium, medan gränsen löper cirka 100 m västerut på 3 898 m.