Crast' Agüzza, Bergstopp i Graubünden, Schweiz

Crast' Agüzza är en 3 870 meter hög topp på italiensk-schweiziska gränsen i Berninagruppen; den klippiga östryggen reser sig mellan Morteratschglaciären i norr och Övre Scerscenglaciären i söder. Strax nordväst ligger glaciärpasset Fuorcla Crast' Agüzza på 3 581 meter. Namnet kommer från rätoromanska, idiomet puter, och betyder "skarp kant".

Toppen bestegs första gången den 17 juli 1865 av Johann Jakob Weilenmann och tre följeslagare via västra kammen. Denna tidiga bestigning markerar början på modern klättringsverksamhet i detta område av Alperna.

Lokalbefolkningen kallar den Engadins Matterhorn; namnet Crast' Agüzza kommer från puter-romaniskan och betyder "skarp kant", tidigare även skrivet Cresta güzza. Toppen ligger på gränsen mellan Italien och Schweiz ovanför Morteratsch- och Övre Scerscen-glaciären.

Att nå toppen kräver god klättringsvana och erfarenhet av utsatt terräng. Marco e Rosa-hyttan på 3 597 meter (11 801 fot) erbjuder skydd och förnödenheter för dem som planerar klättringen.

Glaciärpasset Fuorcla Crast' Agüzza på 3 581 meter strax nordväst om toppen nåddes första gången den 23 juli 1861 av E. S. Kennedy och J. F. Hardy med guiderna Peter och F. Jenny samt A. Flury. Collomb kallade det den viktigaste glaciärpassagen i centrala Berninaalperna, jämförbar i läge med Col du Géant i Mont Blanc-massivet.