Sierra del Rosario, Skyddat område i provinsen Pinar del Río, Kuba

Sierra del Rosario är ett medelhögt bergssystem som utgör den östra delen av bergskedjan Guaniguanico, till största delen i provinsen Artemisa och med västra änden i Pinar del Río. Dess högsta punkt, Pan de Guajaibón (692 m), är västra Kubas högsta topp. Berggrunden består av hårda kalkstenar i Artemisa- och Polier-formationerna, med serpentinit i väster och karstformer; sluttningarna täcks av tropisk städsegrön skog, tallbestånd och halvlövfällande skog.

Reservatet fick officiell biosfärstatus 1984 och blev därmed Kubas första av detta slag. Denna milstolpe representerade en vändpunkt i hur nationen närmade sig miljöskydd.

Lokala samhällen nära reservatet ägnar sig åt hållbart jordbruk som stödjer bevarandeinsatser i regionen. Dessa traditionella metoder hjälper till att upprätthålla balansen mellan jordbruk och skogsskydd.

Reservatet sträcker sig mellan kommunerna La Palma, Bahía Honda, Candelaria och San Cristóbal, med huvudinfarten via samhället Las Terrazas. Stigarna går genom ständigt grön och halvlövfällande skog, och floden San Juan har naturliga pooler med vatten även under torrperioden. Regnet koncentreras mellan maj och oktober och temperaturen sjunker mellan november och februari.

Reservatet har mer än 800 växtarter, varav över en tredjedel inte finns någon annanstans på jorden. Dessa sällsynta växter har anpassat sig specifikt till bergsklimatet och de unika förhållandena på denna plats.