Iztaccihuatl, Aktiv stratovulkan i nationalparken Izta-Popo Zoquiapan, Mexiko

Iztaccíhuatl är en aktiv stratovulkan på gränsen mellan delstaten Mexiko och Puebla, i nationalparken Izta-Popo Zoquiapan, vars västra topp El Pecho når 5 215 m. Toppryggen är en rad överlappande koner från nordnordväst till sydsydost, där snötäckta huvud, bröst, knän och fötter från dalarna bildar silhuetten av en liggande kvinna.

Den första dokumenterade bestigningen skedde 1889, men arkeologiska fynd visar att mexica och tidigare kulturer redan hade bestigit berget. Vulkanen är fortfarande aktiv: dess nuvarande aktivitet är seismisk och den finns på Mexikos lista över aktiva vulkaner. Toppryggen är en rad överlappande koner bildade av andesitiska och dacitiska utbrott, med tufflager nära El Pecho-öppningen som är omkring 11 000 år gamla.

Namnet kommer från nahuatl iztāc (vit som salt) och cihuātl (kvinna); sedda från öster eller väster bildar de fyra snötäckta topparna huvud, bröst, knän och fötter hos en sovande kvinna. I tlaxcaltekisk myt dör prinsessan Iztaccíhuatl av sorg då hon tror att Popocatépetl fallit i krig; gudarna täcker dem med snö och förvandlar dem till berg.

Klättrare når vanligtvis toppen via leden La Joya under torrperioden från november till mars, då förhållandena på berget är mer stabila. Klättringen kräver god acklimatisering och teknisk kunskap för is och snö, särskilt i de övre delarna.

Vulkanen är Mexikos tredje högsta topp och markerar den lägsta höjden i landet där ständiga snöfält och glaciärer ännu finns. Isen har krympt i årtionden på grund av klimatförändringar, och framtida generationer kan möta ett helt isfritt landskap.