Rapa Nui National Park, Nationalpark och UNESCO-världsarv på Påskön, Chile

Rapa Nui nationalpark omfattar 7 150,88 hektar, cirka 43,5 % av Påskön, och är indelad i nio separata delar där småöarna (Motus) räknas som en. Den bevarar 887 moai huggna ur vulkanisk sten, de ceremoniella ahu-altaren de stod på, grottmålningar och hällristningar samt kratersjöarna Rano Kau, Rano Raraku och Rano Aroi, öns enda vattentillgångar. Terrängen är vulkanisk och triangelformad, med glesa buskar och planterade eukalyptusskogar.

Polynesiska bosättare anlände till ön omkring 300- till 1100-talet och högg senare ut moai-figurerna från vulkanisk sten mellan 1300- och 1600-talen. Byggandet av statyer avtog så småningom när samhället förändrades.

Öns namn Rapa Nui kommer från en tahitisk besökare på 1800-talet som fann den större än Rapa; nui betyder stor. Moai höggs ur gulbrun vulkanisk tuff som bara bröts vid Ranu Raraku, några ur röd slagg. De ceremoniella plattformarna som kallas ahu byggdes nära kusten och parallellt med den.

Inträde kräver en biljett som köps vid parkens ingång, och besökare måste hålla sig på markerade stigar och inom angivna områden för att skydda platserna. De flesta av huvudattraktionerna kan ses under några timmar till en halvdags promenad, och guider finns tillgängliga för att ge sammanhang och information.

Moai-statynerna höggs ur gulbrun vulkanisk tuff som bara finns vid Rano Raraku på öns sydöstra sida. Många ofullbordade statyer ligger kvar i stenbrottet, och några höggs också ur röd scoria.