Boyarskaya Pisanitsa, Arkeologisk plats i Bogradsky-distriktet, Ryssland.

Boyarskaja Pisanitsa består av två grupper av petroglyfer, Lilla och Stora Boyarskaja-pisanitsan, i den sydvästra delen av Boyary-bergen, en låg rygg längs Jenisejs vänstra strand. Stora pisanitsan har 151 bilder, bland annat 28 bostäder, 22 hjortar, 24 människofigurer, 17 kittlar och 6 ryttare; Lilla har över 40 bilder av bostäder, antropomorfa varelser, hjortar, getter och hästar.

Petroglyferna upptäcktes och undersöktes av A. V. Adrianov 1904. De dateras till 600–200-talet f.Kr. och tillskrivs tagarkulturen, med inslag från övergångstiden 100-talet f.Kr. knutna till tasjtykkulturen. På 1960- och 1970-talen undersökte M. A. Devlet platsen på nytt och publicerade boken "Bolshaya Boyarskaya Pisanitsa".

Bergskedjans chakassiska namn, Poyar tag, betyder "heligt berg". Forskare har i decennier tvistat om bostädernas betydelse: S. V. Kiseljov såg en verklig by som markerar övergången från boskapsskötsel till jordbruk, M. P. Grjaznov en "förfädernas by" med religiös funktion. Träjurterna är tecknade med en teknik som chakasserna fortfarande använder.

De två hällristningsgrupperna ligger på den sydvästra sluttningen av den låga Boyary-åsen, omkring 6 km öster om byn Troitskoje i Bogradskijdistriktet, på Jenisejs vänstra strand. Tillträdet sker på obanade vägar, så stadiga skor är till hjälp. År 2025 publicerade Institutet för arkeologi och etnografi vid Ryska vetenskapsakademins sibiriska avdelning en virtuell rundtur på platsen.

Platsen har 28 olika avbildningar av hus som visar hur människor levde i denna region. Några visar traditionella timmerbyggnader, medan andra föreställer runda tält som användes av nomadgrupper i södra Sibirien.