Gustav III:s paviljong, kunglig paviljong i Hagaparken, Sverige

Gustav III:s paviljong är en kunglig paviljong i Hagaparken, uppförd 1787–1792 efter ritningar av Olof Tempelman. Långsidan sträcker sig i nord-sydlig riktning: en tre våningar hög mittdel med attika, flankerad av envåningsflyglar med fem rumshöga fönster vardera, och takkanten omges av en balustrad. Fasaden var ursprungligen gul och utan dekoration; på 1840-talet tillkom grå putsornament och kolonner i italiensk marmor. Inuti dekorerade Louis Masreliez Stora salongen, Konungens matsal och Spegelsalongen.

Gustav III köpte Brahelundsområdet i november 1785 och lät Olof Tempelman rita paviljongen kring den äldre kärnan "Stenhuset"; kungen godkände ritningarna den 29 maj 1787. Han flyttade in den 10 december 1790 och härifrån begav han sig till maskeradbalen på Operan den 16 mars 1792, där han mördades. Därefter använde hertig Karl paviljongen som tillfällig bostad.

Kungens matsal målades som ett romerskt tempel med korintiska marmorpilastrar och reliefer till Bacchus ära; Oskar I lät 1840-talet göra om den i pompejansk stil innan den rekonstruerades på 1930-talet. Spegelsalongen, som på Gustav III:s tid kallades Lektorsrummet, var avsedd för högläsning ur litterära verk.

Paviljongen ligger i Hagaparken, cirka 2 km norr om Stockholm, i Solna kommun. Huvudentrén vetter mot norr, men Gustav III och hans gäster använde troligen en annan dörr. Spegelsalongen har höga fönster åt tre håll mot parken och Brunnsviken. Det mellersta koppartältet rymmer Haga parkmuseum, det östra en restaurang och det västra inkvartering.

Sultanens koppartält intill paviljongen ritades av Louis Jean Desprez och byggdes 1787–1790 som bostad för slottsvakten. Endast fasaderna mot gräsmattorna målades som turkiska tält på kopparplåt, vilket skapar illusionen av ett sultanläger. Det mellersta tältet brann 1953 och återuppbyggdes 1962–1964; idag hyser det Haga parkmuseum.