Stora alvaret, Kalkstensslätt på södra Öland, Sverige

Stora Alvaret är en flack, trädlös kalkstensplatå på södra Öland, omkring 40 kilometer lång och som mest 10 kilometer bred, med en yta på över 260 kvadratkilometer. Den ordoviciska kalkstenen bildades för omkring 500 miljoner år sedan och ligger blottad eller under ett jordlager på högst två centimeter. Här och var växer spridda dvärgträd, och låga torrmurar av grå och bruna kalkstensblock med krenelerad överkant löper tvärs över slätten.

Människor har bott på denna slätt sedan stenåldern och lämnat spår som arkeologer fortfarande upptäcker. Befolkningen ökade märkbart under bronsåldern, då samhällen anpassade sig till och använde den säregna terrängen på olika sätt.

Betet har format Stora alvaret i århundraden: fåren håller den tunna jorden öppen och hindrar buskar från att ta över, och antalet måste begränsas eftersom jordlagret bara är några centimeter djupt. Alvaret har länge lockat konstnärer — Albert Theodor Gellerstedt, Nils Kreuger och Arthur Percy målade det — och 2003 gavs det ut på svenska frimärken.

Markerade leder och informationscenter hjälper besökare att utforska och förstå terrängen. Parkeringsplatser finns nära viktiga punkter, vilket gör det enkelt att nå olika delar av detta vidsträckta landskap.

Jordtäcket är som mest två centimeter djupt, ändå klarar sig växter där kalkberget ligger bart. Linné besökte platsen 1741 och noterade att somliga arter trivs just på alvarens torraste och magraste partier. I slutet av 1990-talet hittades guldfiskar i en damm, en införd art som ingen hade väntat sig.