Lake Tōya, Vulkanisk krater sjö i Shikotsu-Toya nationalpark, Japan

Tōya-sjön är en nästan cirkelformad kalderasjö, omkring 11 km öst-väst och 9 km nord-syd, med ett största djup på 180 m, i Shikotsu-Toya nationalpark. I mitten ligger de fyra skogsbeklädda Nakajima-öarna, bildade av lavadomer och pyroklastiska koner; högsta punkten, Tōnoshikenupuri på huvudön, når 455 m. Sjön avvattnas genom Sōbetsu-floden.

Bäckenet bildades för 110.000 år sedan när en enorm vulkanisk explosion skapade en krater som fylldes med vatten. Senare utbrott formade sedan Nakajima-öarna i mitten av bäckenet.

Termen kommer från ainu-språket och kallades en gång Kim'un-to, tills bosättare förkortade namnet till Tōya under Meiji-perioden. Idag promenerar människor på öarna eller besöker strandpromenaderna som byggts för att utforska landskapet.

Tre prefekturvägar ringar sjön: väg 2 längs södra stranden, väg 578 i nordväst och väg 132 i öster, så stranden kan köras runt i bil. Från badortsbyn går båtar till Nakajimaöarna mitt i vattnet. Öarna har inga fasta invånare.

Tōya är den nordligaste japanska sjön som aldrig fryser. Det är dess djup på 180 meter, inte ett konstant djup, som hindrar vattnet från att frysa på vintern. Den är också Japans sjätte djupaste sjö och landets tredje största kratersjö.