Castello di Strozzavolpe, Medeltida slott i Poggibonsi, Italien

Castello di Strozzavolpe ligger på en kulle nära Luco i kommunen Poggibonsi. Murarna från 1240 har ghibellinska krön och följer en oregelbunden medeltida sträckning; vallgraven som höll regnvatten torrlades på 1800-talet. En trappad ramp och en träbro leder till portalen, och innanför ligger ekonomibyggnader med källare längs murarna runt det centrala palatset.

Benuccio da Salimbeni lät bygga slottet under första hälften av 1000-talet vid korsningen mellan Cassia och via Francigena. Det nämndes första gången 1154 som Scoriavolpe och innehades av Guido Guerra II Guidi. År 1240 omgavs mittpartiet av murar med ghibellinska krön; 1313 tog Henrik VII det, och i slutet av 1300-talet såldes det till Adimari i Florens och blev en bostad. År 1479 motstod det en belägring under hertigen av Kalabriens intagande av Poggibonsi.

Namnet Strozzavolpe, "rävstryparen", kommer från legenden om en räv som Bonifacio IV av Toscana lät strypa sedan den undkommit hans jägare; en trollkarl förutsade att slottet skulle bestå lika länge som djurets kropp, vilken balsamerades, fylldes med smält guld och gömdes i grunden under tre riddares vakt. En murare som sägs ha hittat skatten i slutet av 1900-talet ska ha jagats bort av deras spöken. Rävspöket sägs vandra runt slottet på fullmånenätter.

Slottet är privat egendom tillhörig familjen Banchi-Arcangeli och visningar av samlingen av gamla vapen ordnas på begäran. Tillträdet sker till fots längs en cypressallé och en trappad ramp, därefter över en träbro till entréportalen. Anläggningen ligger på en kulle nära Luco i kommunen Poggibonsi.

Cypressallén och en trappramp leder upp till slottet, och först därefter korsar en träbro själva ingångsportalen. Rävens legend gav slottet dess namn: Bonifacio IV av Toscana lät strypa djuret, och dess balsamerade kropp, fylld med smält guld, gömdes i grunden under tre riddares vakt.