Castelpagano, Slottsruiner i Apricena, Italien

Castelpagano är en slottsruin på en utlöpare av Gargano på 514–545 m höjd inom Apricenas kommun. Kvar finns en mur omkring 50 m lång och högst 1,5 m hög, med två öppningar som varit dörrar med bearbetade sidostycken. Till höger ansluter den till ett runt torn under 5 m, till vänster till en mycket kort murrest. En tredje mur sluter ett rektangel i söder, där huvudtornet med fem sidor reser sig 6–7 m.

Borgens grundande är osäker, möjligen under andra halvan av 800-talet, före Apricena. Den blomstrade redan på 1000-talet under den normandiske greven Henrik och övergick efter ett långt krig till Rainulf Drengot och Ruggero av Rignano. 1137 föll den i händerna på Lothar III, som kom till Italien på påven Innocentius II:s uppmaning; slaget krävde hundratals offer. Fredrik II lät senare restaurera den för jakt och stationerade ett saracenskt garnison, därav namnet.

Namnet Castelpagano kommer från den saracenska garnison som Fredrik II installerade, eftersom icke-kristna kallades pagani. En lokal legend berättar om en saracensk prins som blev galen när han försökte bygga en bro av djurhudar till en prinsessa på Monte della Donna. Nära ruinerna gav den cirka 200 m djupa Lia-grottan skydd åt rövare på 1300-talet.

Ruinerna ligger på förhöjd terräng som kan vara utmanande att nå under vissa väderförhållanden. Stadiga skor rekommenderas, och att kontrollera lokala förhållanden i förväg hjälper till att säkerställa ett säkrare besök.

Namnet Castelpagano kommer från den saracenska garnison som Fredrik II installerade, eftersom icke-kristna kallades pagani. I omgivningarna har utgrävningar funnit många brunnar och cisterner samt mänskliga kvarlevor som tyder på en begravningsplats för den övergivna byn. Lia-grottan, cirka 200 m lång, var tillflykt för rövare på 1300-talet.