Monte San Biagio, Bergstopp i Maratea, Italien

Monte San Biagio är ett 623 meter högt berg i de lucaniska Apenninerna, helt inom kommunen Maratea. Det fortsätter ryggen från Monte Crivo (1 277 m), som stupar nästan rakt ner i Tyrrenska havet. På dess högsta klipputsprång står den kolossala Redentore-statyn, som nu präglar bergets silhuett ovanför Marateas kust.

Arkeologin belägger den första mänskliga närvaron på Monte San Biagio under romersk tid. Marateas folktradition säger att ett Minervatempel stod på berget under antiken, varför det kallades Monte Minerva. Under medeltiden rymde det den enda bebodda kärnan i Marateas område, det så kallade Castello, befäst med murar och skyddat av klippväggarna; sitt nuvarande namn fick det efter att relikerna av sankt Blasius av Sebaste anlänt till Maratea.

Berget är uppkallat efter den helige Blasius av Sebaste, vars reliker fördes till Maratea; tidigare hette det Monte Minerva efter ett tempel åt gudinnan som lokal tradition förlägger dit. På toppen står helgedomen San Biagio, och på den högsta klippavsatsen den kolossala Frälsaren-statyn.

Toppen nås till fots via vandringsleder från Maratea; berget ligger helt inom Marateas kommun. Stigningen är cirka 600 höjdmeter, så avsätt tid och ta med vatten. Kontrollera väder och ledernas skick innan du ger dig av.

2012 utsågs hela berget till ett av Italiens underverk av Nationella ungdomsforumet, med hänvisning till dess natur-, landskaps-, histor- och konstarv. På dess högsta klipputsprång står den kolossala Frälsaren-statyn.