Monastero di San Clemente, Kloster i Prato, Italien

Monastero di San Clemente är ett slutet kloster vid Via San Vincenzo i Prato. Den offentliga kyrkan med 1500-talsstomme har altare från 1600-talet: högaltaret bär en Sacra conversazione av Fra' Paolino från omkring 1535, sidoaltarna en San Clemente från omkring 1520 och en Madonna del Rosario från 1700-talet efter en romersk altartavla av Giovan Francesco Romanelli. Klosterkören, återuppbyggd efter raset 1583, har korsvalv och höga valnötsstallar av Giovan Battista Ronchini (1589).

Klostret grundades 1515 av tretton benediktinnunnor från San Michele och anslöt sig till dominikanorden 1520. Ett sekel senare, 1785, omvandlades det till ett konservatorium för flickor, vilket i grunden förändrade dess syfte och funktion.

Namnet syftar på påven Clemens I, som kyrkan är vigd åt. Högaltaret har Fra' Paolinos heliga samtal från omkring 1535; sidaltarna ett San Clemente från omkring 1520 och en Madonna del Rosario från 1700-talet, kopia efter en romersk altartavla av Giovan Francesco Romanelli. I kören, återuppbyggd efter raset 1583, hänger ett San Michele e San Benedetto av Alessandro Rosi (omkring 1665) och en bebådelse nära Vignali.

Tillträde till klostret är begränsat till vissa områden, och offentliga besök är endast möjliga under angivna tider under året. Det är lämpligt att kontrollera i förväg när besök är tillåtna för att undvika besvikelse.

Den tidigare refektoriet fungerar nu som en liten teater och bevarar en stor fresk av Alessio Gimignani som skildrar bröllopet i Kana från 1598. Denna oväntade användning kombinerar religiös historia med konstnärligt arv på ett överraskande sätt.