Cuba di Santa Domenica, Kapell i Castiglione di Sicilia, Italien

Cuba di Santa Domenica är ett lantligt kapell nära Castiglione di Sicilia, byggt på en kvadratisk och strängt geometrisk plan: ett latinskt kors med tre skepp, ett tvärskepp och en enda absid, inneslutet i kubiska former. Den tvåvåniga fasaden är tredelad med två strävpelare vid sidan av mittportalen. Övervåningens romanska trifora växlade lavasten, tegel och kalksten; dess två smala kolonnetter är försvunna, den vänstra bröts i äldre tid och lämnade en avskuren murstump.

Kapellet tillskrevs länge bysantinarna och förknippades med basilianskt klosterväsen, med dateringar mellan 600- och 800-talen. Studier av byggteknik, rumslig sammansättning och omgivande landskap placerar det nu mellan 900- och 1000-talen, under islamiskt och därefter normandiskt styre. Sebastiano Agatis studie av ruinen ledde till att den förklarades som nationellt monument den 31 augusti 1909.

Ortborna kallar kapellet 'a cubula, troligen av medeltidslatinets cupula, liten tunna, ett namn som hör samman med det pseudo-muqarnas-valv som finns inuti. Valvet, buret av ett nät av segel, föregår den islamiska arkitekturen eller är inspirerat av den. Den östra biforan var riktad så att fullmånens ljus under påskvakan skulle markera påskens början.

Kapellet ligger på öppen landsbygd nära floden Alcantara och nås via landsvägar från Castiglione di Sicilia. Fasaden ändrades vid en restaurering 1959, som gav mittpartiet dess nuvarande plana utseende. Ljuset kommer främst in genom den östra biforan och de två små fönstren i tvärskeppet, så interiören är mörk.

Arkeologiska utgrävningar på 1990-talet avslöjade skelettrester nära kapellet, vilket pekar på en liten medeltida begravningsplats. Detta fynd visar att kapellet fungerade som centrum för en liten landsbygdsgemenskap.