Cimitero monumentale, Verona, Nyklassisk begravningsplats i Verona, Italien

Veronas monumentala begravningsplats är en nyklassisk begravningsanläggning i stadsdelen Veronetta, uppförd från 1828 efter ritningar av Giuseppe Barbieri. Den centrala planen är en stor inhägnad som på fyra sidor omges av en täckt pelargång buren av doriska kolonner. I mitten av varje kolonnad finns ett pantheon: Resurrecturis vid huvudingången, Piis Lacrimis efter Pantheon i Rom, Ingenio Claris för framstående veronesiska medborgare och Beneficis in patriam för välgörarna.

Begravningsplatsen uppfördes från 1828 enligt ett nyklassicistiskt förslag av den veronesiske arkitekten Giuseppe Barbieri, i enlighet med Napoleons edikt från Saint-Cloud 1804 som krävde begravningar utanför stadsmurarna. Efter Barbieris död 1838 fullbordade Francesco Ronzani arbetet inom sex år. Utrymmet tog slut inom femtio år: från 1910 fördubblades området med en "Ny begravningsplats", och på 1930-talet tillkom Trädgårdsbegravningsplatsen och ett ossuarietempel.

De fyra pantheonerna bär latinska namn: Resurrecturis vid huvudingången, Piis Lacrimis efter förebild från Pantheon i Rom, Ingenio Claris med Veronas främsta medborgare och Beneficis in patriam för välgörarna. De rikaste familjegravarna ligger längs de täckta pelargångarna, skyddade från vädret.

Huvudentrén nås via en monumental väg kantad av rader av höga cypresser, i linje med Ponte Aleardi; planen är en central kvadrat omgiven av en täckt kolonnad, som man kan gå runt på alla fyra sidor. Begravningsplatsen ligger utanför Porta Vittoria, nära stationen Verona Porta Vescovo.

Begravningsplatsen är viloplats för flera kända konstnärer och författare med anknytning till Verona och regionen. Deras gravar och monument står som påminnelser om stadens konstnärliga och litterära förflutna.