Saint Peter church, Kyrkoruin i Sydtyrolen, Italien

Sankt Peterskyrkan är en stenruin belägen i kullarna nära Kaltern an der Weinstraße, som visar typiska arkitektoniska drag hos religiösa byggnader i Sydtyrolen. Den återstående strukturen avslöjar sin enkla, funktionella design med lokala byggmetoder.

S:t Peters ursprung går tillbaka till 600-talet och kyrkan är en av de äldsta i Sydtyrolen; planlösningen påminner om tidigkristna förebilder i Aquileia och Milano. Kullen var redan bebodd under bronsåldern, och kyrkan nämns första gången i en avskrift från 1191 av Vigiliusbrevet som förvaras i Kalterns församlingsarkiv. År 1332 finns där en munk vid namn Nikolaus dokumenterad. Kyrkans stängning 1782 under kejsar Josef II och nedtagningen av taket och trätaket inledde förfallet till dagens ruin.

Kyrkan gav namn åt Altenburgsgodset och förekommer i en avskrift från 1191 av Vigiliusbrevet i Kalterns församlingsarkiv. Ända till 1786 gick korsgångar från Kaltern hit upp. En 2,2 m lång urholkning i berget söder om ruinen, med förhöjt huvudstöd, visades länge som gravplats för sankt Vigilius, som dog 405.

Ruinerna kan nås via markerade vandringsleder från Kaltern an der Weinstraße genom det omgivande kullandskapet. Kraftiga skor rekommenderas eftersom terrängen runt platsen är ojämn och kräver försiktighet.

2,8 m utanför södra väggen, utanför ruinen, finns en uthuggning i berget som är 2,2 m lång och 0,7 m bred, med ett förhöjt huvudstöd i norr. Den har tolkats som en framträdande gravplats, en förhistorisk offerplats eller ett senare dopfuntsläge; 1821 kallades kyrkan till och med för den helige Vigilius grav, som dog år 405.