Ortasjön, Sjö i Piemonte, Italien

Orta-sjön är en nord-sydligt orienterad glaciärsjö i Piemonte, 13,4 km lång och 2,5 km bred, med ett största djup på 143 m. Bottnen och stränderna består främst av gnejs, glimmerskiffer och granit. Mitt i vattnet ligger den bebodda ön San Giulio, 275 m lång och 143 m bred, tätt bebyggd med en medeltida basilika, ett kloster och ett klocktorn.

Mänsklig närvaro vid sjön går tillbaka till neolitikum, belagd genom keramik från kulturen med fyrkantmynningade kärl som hittats på San Giulio-ön; under järnåldern bodde kelter från Golasecca-kulturen vid stränderna. År 1219 bildades det biskopliga länet Riviera di San Giulio, 1311 upphöjt till kejserligt grevskap. Suveräna rättigheter övergick till huset Savojen 1767 och avsades formellt av den siste furstbiskopen 1817.

Sjön hette länge Lago di San Giulio efter diakonen Julius från Grekland, som levde på ön i slutet av 300-talet och byggde en liten kyrka där. På ön finns den medeltida basilikan San Giulio, klostret Mater Ecclesiae och en klockstapel. I Milano kallas sjön Cenerentola, Askungen, eftersom turisterna väljer de större sjöarna.

Regelbundna färjeturer förbinder sjöns städer Orta San Giulio, Omegna och Pella och erbjuder transport för boende och besökare under hela dagen. Strandpromenaderna är mestadels jämna och lätta att utforska till fots, medan vissa stigar som leder till högre utsiktspunkter blir smalare och brantare.

Nigoglia, sjöns enda utflöde, lämnar den vid Omegna och rinner norrut innan den förenas med Strona, ett ovanligt lopp i Alperna. En ändmorän stänger av södra änden och hindrar allt utflöde söderut. Därför kallas sjön också Cenerentola (Askungen) i Milano, eftersom turisterna föredrar de större sjöarna.