Hámori-tó, Reservoar och sjö i Miskolc, Ungern

Hámori-sjön är en liten reservoar i Miskolc omgiven av träd med promenadvägar längs stranden. Vattnet fungerar som försörjningsreservoar för området och stödjer vattenlevande djur och ibland små båtar som rör sig över ytan.

Sjön skapades för att förse Újmassas järnverk med vatten: de första mätningarna för dammen gjordes 1799 och större delen av arbetet var klart 1813, med slutlig färdigställande omkring 1815. Kammaringenjören Anton Seidl ritade dammen, byggd av lera stampad mellan flätverk på dolomitgrund. Åren 1925–1929 leddes Szinva om för Palotaszálló, vilket minskade sjöns vattentillförsel.

Sjöns namn kommer från tyska Teich (damm); lokalbefolkningen kallade den förr Taj, och en artikel i Vasárnapi Ujság 1861 kallade den Diósgyőrsjön. Från 1956 återupptog Miskolci Fürdővállalat båtåkning på en del av vattnet, och i decennier efter 1945 hölls årliga båt- och kajaktävlingar där.

Längs södra stranden går en vandringsled med små rastplatser, och på ungefär halva sjön kan båtar hyras; uthyrningen av vattencyklar flyttades från smalspårsjärnvägens bågbro Görbe híd till Palotaszálló. Sjön nås med Lillafüredi Állami Erdei Vasút, avstigning vid stationen Lillafüred och vidare norrut, eller med buss 5 vid smalspårsstationen och buss 15 direkt vid sjön.

Sjöns medeldjup är nio meter, större än Balatonsjöns. 1932 anlades ett flytande bad på vattnet, som senare fästes på pålar. Dammen kläddes om med sten satt i cement 1932–33, och sjön tömdes 1951 för att nya bottenutskov skulle installeras.