Vértesszőlős, arkeologisk plats och skyddat område i Komárom-Esztergom län, Ungern

Vértesszőlős är en arkeologisk plats och ett skyddat område i Komárom-Esztergom län, som sträcker sig över olika landskap med floddalar, kullar och slätter. Terrängen visar olika bergformationer och naturliga inslag formade under långa perioder.

1962 fann Márton Pécsi förhistoriska lämningar i ett sötvattenkalkstensbrott vid Vértesszőlős. László Vértes ledde utgrävningarna 1963–1968 och frilade bosättningslager från äldre paleolitikum, cirka 350 000 år gamla. Fynden omfattar ett nackben med smeknamnet "Sámuel", två barntänder, chopperverktyg, härdar och djursår. Platsen är sedan 1976 ett naturreservat.

Platsen heter Őstelep, ”forntida bosättning”, och är sedan 1968 en visningsplats för Ungerns nationalmuseum. Fyndmaterialet visas som ett friluftsmuseum, där skyddande byggnader täcker de arkeologiska lagren i en anlagd park.

Platsen ligger nordväst om Tatabánya, cirka 2 km från staden, i Által-ér-dalen vid foten av Gerecsebergen; genom byn går huvudväg 1 och järnvägen Budapest–Komárom–Győr. Det utgrävda området är ett inhägnat, parkliknande reservat på 38 hektar, och fynden visas som friluftsmuseum i skyddande byggnader. Besökare går ner för den långa trappan från det träskydd ovanför den vittrade travertinväggen till stigen nedanför trappstegen.

Platsen bevarar ett fotavtryck av en förhistorisk människa i leran, vid sidan av fossiliserade spår av forntida djur. I lager om cirka 350 000 år har även härdar och choppers av slagna stenar påträffats.