Abbaye Saint-Julien, Benediktinabbot i Tours, Frankrike

Abbaye Saint-Julien är ett tidigare benediktinkloster i Vieux-Tours vars byggnader härrör från 900- till 1500-talet. De ljusbeige stenmurarna stöds av strävpelare; till höger står ett högt fyrkantigt torn med mörkt pyramidtak krönt av ett litet kors, och under toppen två par höga smala bågöppningar. Huvudbyggnaden sträcker sig åt vänster under ett brant mörkt tak fram till en rund absid.

Clovis I grundade ett Notre-Dame-oratorium här 508 efter segern vid Vouillé. Omkring 575 gav Gregorius av Tours munkarna reliker av sankt Julianus och införde benediktinregeln. Normanderna förstörde klostret 853; omkring 940 lät ärkebiskop Theotolon bygga upp det och vigde 943 den första klosterkyrkan.

Namnet Saint-Julien kommer från reliker av sankt Julianus av Brioude som Gregorius av Tours gav munkarna omkring 575. Det tidigare klostret är inte längre en gudstjänstplats; byggnaderna är klassade eller upptagna som historiska monument. Odo, den förste abboten, och ärkebiskop Theotolon, död 947, begravdes i klosterkyrkan och deras gravar återfanns på 1800-talet.

Abboten ligger centralt i Tours och är lätt att nå till fots, även från järnvägsstationen. Platsen har bra anslutningar till stadens kollektivtrafiknät.

Krönikan berättar att abbot Bernard 996 lät bygga ett torn, utan att säga om det stod fritt inom klosterområdet eller byggdes till den karolingiska kyrkan; inga spår finns kvar. Gravarna efter abbot Odo (d. 943) och ärkebiskop Theotolon (d. 947) påträffades i koret vid arbeten på 1800-talet.