Église Notre-Dame de Fatima, Kyrkobyggnad i 19:e arrondissement, Frankrike.

Notre-Dame de Fatima är en katolsk kyrka i hörnet av boulevard Sérurier och avenue de la Porte-du-Pré-Saint-Gervais, byggd av ljusbrunt tegel och sten. Ett smalt klocktorn krönt av ett kors reser sig vid ena sidan av gavelfasaden; mittemot står det lilla tornet ”Lanterne des Morts”, som rymmer dopkapellet och också tjänar som biktstol. Inuti härmar betongväggarna ett stengolv, och de höga, smala, icke-figurativa glasmålningarna i gult och blått är gjorda av Gabriel Loire.

Notre-Dame-de-Fatima byggdes 1950–1954 enligt ritningar av Henri Vidal, och grundstenen lades 1950 av biskop Daniel Pézeril. Kardinal Suhard lät uppföra kyrkan som tacksägelse för att Paris skonades under andra världskriget, och den hette först Marie-Médiatrice-de-Toutes-les-Grâces. Bostadsområdet som planerats byggdes aldrig, kyrkan var stängd 1974–1988 och öppnades igen i samband med det intilliggande sjukhuset Robert-Debré och överlämnades till den portugisiska gemenskapen.

Kyrkan döptes om till Notre-Dame de Fatima-Marie-Médiatrice av kardinal Lustiger och är nu Paris portugisiska gemenskaps kyrka. Inne finns statyer av Vår Fru av Fátima, Maria Mediatrix, sankt Josef och sankt Antonius. Det lilla tornet mittemot klocktornet rymmer baptisteriet, som också tjänar som biktstol.

Regelbundna gudstjänster äger rum under hela veckan, med särskilda ceremonier på stora katolska helgdagar som påsk och jul. Besökare bör planera sina besök kring dessa viktiga datum om de vill uppleva fullare firanden.

Helgedomen är uppkallad efter Vår Fru av Fatima, till ära för en portugisisk hängivenhet till Maria. Namngivningen speglar den djupa andliga koppling som gemenskapen har till sitt hemland.