Abbaye de Moutier-d'Ahun, Benediktinkloster i Moutier-d'Ahun, Frankrike

Abbaye de Moutier-d'Ahun är ett före detta benediktinkloster vars äldsta bevarade delar går tillbaka till 1100-talet; klosterkyrkan byggdes om från 1489 i gotisk stil. Ett fyrkantigt torn med pyramidformat tegeltak och rader av rundbågiga öppningar reser sig över grov grå och beige mur; en brant gavel del ansluter till en indragen spetsbågig port fylld av stenhuggeri och stängd med ett järngrind.

Boson II av La Marche grundade 997 ett kloster invigt åt Jungfru Maria, underställt Benediktinregeln, vilket styrks av en handling i kartulariet från Uzerche kloster. Det ägde 22 kyrkor, kapell och priorat i tre stift. De äldsta bevarade lämningarna är från 1100-talet; efter skador under hundraårskriget återuppbyggdes klosterkyrkan från 1489. År 1591 förskansade sig trupper från Katolska ligan under Toirac där; striderna lämnade ett kollapsat långhus och platsen övergiven i nära tjugo år.

Namnet Moutier-d'Ahun kommer från monasterium, som blev mostier på occitanska och senare moutier; 1790 gav det kommunen dess namn. De 26 korstolarna, snidade 1678-1680, bär ansikten, blomstermotiv och fantasidjur, och kyrkan rymmer en dubbelsidig Kristus och en stor läspult. Enligt muntlig tradition täcktes panelerna med vit puts under revolutionen; ett försök att avlägsna den 1896 misslyckades.

Det forna långhuset är nu en trädgård; lindar markerar var pelarna stod och till höger innanför ingången finns en gallo-romersk milsten från 243 som anger 34 lieues från Ahun till Limoges. En skulpterad gallo-romersk gravsten är inmurad i portens yttervägg. Byn ligger i departementet Creuse och kyrkan är församlingskyrka i Moutier-d'Ahun.

I trädgården som upptar den kollapsade skeppets plats markerar lindar de förmodade lägena för de gamla pelarna. Till höger vid ingången står en gallo-romersk milsten från 243, under Gordianus III, som anger 34 galliska leguer från Ahun till Limoges.