Kaisariani monastery, Bysantinskt kloster i Kaisariani, Grekland

Kaisariani kloster ligger 350 meter över havet på norra sluttningarna av berget Hymettus och består av traditionella stenbyggnader inom skyddande murar som bildar ett befäst komplex. Platsen omfattar en huvudkyrka, refektorium, badhus och munkceller som nås genom två separata ingångar.

Det bevarade katholikonet byggdes omkring 1100 på en kultplats som använts sedan antiken, troligen helgad åt Afrodite, och som kristna tog över på 400–500-talet. Efter fjärde korståget nämner påven Innocentius III klostret, som förblev i ortodoxa händer. Enligt Jacob Spon tog sultan Mehmed II emot stadens nyckel här 1458.

Katholikonets fresker bekostades av den förmögna familjen Benizelos och målades 1682 av Ioannis Ypatos från Peloponnesos, vilket en inskrift på västra väggen anger. Kupolen visar Kristus Pantokrator; rosetten skildrar tronens beredelse, Jungfrun, Johannes Döparen och änglar. På södra ytterväggen vittnar en äldre bedjande Theotokos med breda penseldrag om lantlig 1300-talsteknik.

Klostret ligger på Hymettosbergets västra sluttning och nås via stigar från Atens stadsdel Kaisariani. En hög mur omger katholikon, refektoriet, badhuset och munkcellerna; från början fanns två ingångar, huvudingången i öster och en större på motsatt sida. Byggnaderna ligger kring en gård, med katholikon i öster och refektoriet och köket i väster.

Badhuset har en halvsfärisk kupol utan valv, en ovanlig byggnadsteknik för sin tid. Under osmansk ockupation användes byggnaden som olivoljepress, vilket visar hur klostret anpassade sig till föränderliga tider.