Wohnanlage Orpheus und Eurydike, Bostadsområde i Schwabing, München, Tyskland

Wohnanlage Orpheus und Eurydike är ett bostadsområde i Schwabing, uppfört 1973 enligt ritningar av Jürgen Freiherr von Gagern, Udo von der Mühlen och Peter Ludwig i brutalistisk stil. Det består av två höghus: det 13 våningar höga Orpheus-huset med snedvinklad plan och brutna balkonger, samt den nio våningar höga Eurydike-byggnaden med två snedvinklat placerade flyglar och ett trapp- och his torn mellan dem. Lägenheterna är indelade i tio typer; i Eurydike är de utförda som maisonetter. Kommunikationsytorna är färgmarkerade.

Området uppfördes 1971–1973 i prefabricerad betong med reliefer i rå betong och var Schwabings första stora bostadsprojekt efter kriget, knutet till Münchens tillväxt kring OS 1972. Arkitekterna Jürgen Freiherr von Gagern, Udo von der Mühlen och Peter Ludwig ritade det; Gottfried Hansjakob trädgårdarna och Eva von Gagern-Hübsch färgsättningen. År 2019 byggnadsminnesförklarades det.

Området har format boendelivet i Schwabing sedan det färdigställdes och visar hur människor bor tillsammans i moderna betongbyggnader. De färgade åtkomstområdena och de varierande balkongstorlekarna skapar en tydlig identitet i stadsdelen.

Anläggningen ligger vid Soxhletstraße 4 och 6 samt Ungererstraße 65 i Schwabing. De två tornen och trädgården är privat bostadsområde, så besökare bör betrakta betongrelieferna och de böjda gångvägarna från den offentliga gatan i stället för att gå in på området. Bensinstationen framför Orpheus-huset är en orienteringspunkt.

De två tornen bär namnen efter det mytiska paret Orpheus och Eurydike, men kopplingen går längre: det 13 våningar höga Orpheus-blocket har en snedvinklig plan med vikta balkonger, medan den nio våningar höga Eurydike-byggnaden delas i två flyglar som står snett mot varandra kring ett trapp- och hisstorn. Trädgårdsgångarna ritades av landskapsarkitekten Gottfried Hansjakob, och färgkonstnären Eva von Gagern-Hübsch betonade entréytorna.