Proserpina sarcophagus, Romersk marmorsarkofag i Aachen, Tyskland.

Proserpinasarkofagen är en romersk kista av Carraramarmor, tillverkad i Rom under första fjärdedelen av 200-talet e.Kr. Framsidan visar i hög relief Persefones bortrövande: Hades för bort henne på ett fyrspann lett av Hermes, med Kerberos vid sina fötter, medan Demeter följer i en vagn dragen av ormar. Smalsidorna visar blomplockning och en pojke med herdar. Locket saknas; en transportskada från 1843 löper genom framsidan.

Sarkofagen höggs i en verkstad i Rom av Carraramarmor under första fjärdedelen av 200-talet e.Kr. och tillhör en stor grupp romerska sarkofager med Persefones bortrövande. Länge daterad till sena 100-talet, sedan 1982 mestadels placerad i 200-talet. Om Karl den store begravdes i den 814 är omstritt; Dieter Hägermann menade att den först 1165 tog emot hans ben efter Fredrik Barbarossas gravöppning. Senast 1215 låg benen i Karlsschrein.

Frontreliefen visar Hades som rövar bort Persefone på en fyrspänd vagn ledd av Hermes, med hjälp av Athena och Eros; Demeter följer efter i en av ormar dragen vagn. Att denna hedniska myt valdes för en kristen kejsare kan återspegla en tolkning av Persefones återkomst till jorden som ett löfte om uppståndelse.

Sarkofagen visas i Aachens domkyrkas skattkammare, inte i själva kyrkorummet, så biljett till skattkammaren krävs. Locket saknas och en transportskada från 1843 löper tvärs över frontreliefen, jämnad vid restaureringen 1998. Uppställningen gör det möjligt att se framsidan och båda smalsidorna på nära håll.

En transportspricka löper genom frontreliefen, uppkommen 1843 vid försöket att hissa upp sarkofagen till Mikaelsgalleriet i Nikolauskapellet; 1998 restaurerades den och alla brottställen slöts jämnt. Locket är inte bevarat.