Thousand-year Rose, Vildrosenbuske i Hildesheim, Tyskland

Den tusenåriga rosen är en Rosa canina, en törnros, som växer på Hildesheims domkyrkas östra absid, vilken är cirka 21 m hög och 9 m bred. Med klätterstöd når busken nästan 10 m, långt över artens vanliga 3 m. Stjälkarna har små, vassa, hakformade taggar och bladen fem till sju småblad.

Rosen har funnits sedan medeltiden och bevittnade stora omvälvningar under domkyrkans återuppbyggnad. Dess rotsystem överlevde bombningen 1945 intakt, vilket gjorde att ny tillväxt kunde komma fram under spillrorna när byggnaden återställdes.

Rosen gav Hildesheim dess stadsvapen, rosen, och förknippas med grundandet av domkyrkan, stiftet och staden på 800-talet. Enligt legenden ska Hildesheim blomstra så länge busken blommar. Nyponen används till te och marmelad och i österrikisk folkmedicin mot inflammatoriska besvär.

Rosen växer på den östra absiden bakom domens kor, på Mariendoms kyrkogård, och ses främst från byggnadens utsida. De blekrosa blommorna slår oftast ut i slutet av maj och håller omkring två veckor beroende på vädret. Busken når nästan 10 meter och stöds av klätteranordningar.

De flesta hade förväntat sig att rosen skulle försvinna tillsammans med domkyrkans nästan totala förstörelse under andra världskriget. Istället blev dess överlevnad en kraftfull symbol för hopp när staden byggde upp sig från ruinerna.