Cecilienallee, Arkitektonisk aveny i Düsseldorf, Tyskland.

Cecilienallee är en flodväg i Düsseldorf, anlagd från 1906, med bebyggelse endast på östra sidan och Rheinpark Golzheim längs västra sidan. Den södra delen har fristående neobarocka förvaltningsbyggnader, bland annat Oberlandesgericht och Bezirksregierung, medan norra delen domineras av slutna kvarter från 1920- och 1930-talen.

Gatan namngavs efter kronprinsessan Cecilie av Mecklenburg i början av 1900-talet. Den utvecklades efter stora flodbanksarbeten mellan 1898 och 1902.

Gatan är uppkallad efter Cecilie av Mecklenburg, Tysklands sista kronprinsessa; hennes make kronprins Wilhelm var 1902 beskyddare för Düsseldorfs industri- och hantverksutställning som hölls på gatans västra sida. Den officiella invigningen ägde rum den 1 mars 1906. Mellan 1936/37 och 1945 hette gatan, på order av polispresident Fritz Weitzel, först "Ufer der Alten Garde", sedan "Alte-Garde-Ufer".

Cecilienallee börjar norr om Ehrenhof i stadsdelen Pempelfort, följer Rhen nordväst och övergår vid Uerdinger Straße, där Theodor-Heuss-Brücke korsar, i Rotterdamer Straße. Den södra sträckan fram till Homberger Straße ingår i B 1; tillsammans med Rheinufertunnel förbinder den norr och söder, och Rotterdamer Straße leder till mässområdet. Hela västra sidan gränsar till park.

Från 1936/37 till 1945 hette gatan först "Ufer der Alten Garde", sedan "Alte-Garde-Ufer", efter nazistpartiets medlemmar före 1933; Rotterdamer Straße införlivades i namnet. Beslutet fattades enligt kungörelser av polischefen Fritz Weitzel, stationerad vid Düsseldorfs statspolishedning. Efter kriget återkom namnet Cecilienallee.