Andingmen, Stadsport i Dongcheng-distriktet, Peking, Kina

Andingmen var norra porten i Pekings stadsmur under Ming- och Qingdynastierna och är nu riven. På platsen ligger Andingmenbron, en rondell på norra andra ringvägen som förbinder Andingmen inre gata i söder med yttre gatan i norr. Det ursprungliga porttornet var 31 meter brett och 16,05 meter djupt, med en total höjd på 36 meter inklusive plattformen; barbakanen var 68 meter bred och 62 meter djup.

Porten byggdes i början av Ming-dynastin, då Anzhen-porten från Yuan-tiden flyttades söderut och döptes om till Andingmen, "stabilitetens port". Tornet var 31 m brett och 16,05 m djupt och nådde 36 m med sin plattform; barbakanen mätte 68 m på bredden och 62 m på djupet. I den låg ett tempel för Zhenwu, inte för Guandi som vid de övriga sju portarna i den inre staden. Barbakanen revs 1915, pil- och porttornet 1969.

Namnet Andingmen betyder ”Stabilitetens port”. Dess wengcheng rymde ett tempel åt Zhenwu i stället för åt Guandi, till skillnad från de andra sju portarna i inre staden. Arméer som återvände från fälttåg kom in i staden genom denna port, och efter kejsar Jiajing gick Ming- och Qing-kejsarna ut genom den för att be om god skörd i Himmelens och jordens tempel.

Porten finns inte kvar: den revs 1969 och på platsen ligger nu Andingmenbron, en trafikplats på norra andra ringvägen. Andingmen station på linje 2 samt närliggande buss- och trådbusshållplatser betjänar korsningen. Andingmen inre gata går söderut innanför den gamla stadsmuren, den yttre norrut.

Före rivningen 1969 utsattes porttornet för ett hållfasthetsprov: stålvajrar bands runt dess stora träpelare och vinschar drog det till 15 graders lutning utan att det rasade. Tornet var 31 meter brett, 16,05 meter djupt och 36 meter högt med sin bas.