Serrières, temple et cure, Kyrkobyggnad i Serrières, Neuchâtel, Schweiz

Serrières, temple et cure är en vitputsad kyrka med gula stenhuggerier, rektangulär plan och ett klocktorn krönt av en murad spira och ett kors. Västfasaden har två dörrar, två små oculi och en minnesplatta över december 1529. Sydfasaden visar fyra rundbågiga fönsteraxlar, och på gräsmattan står en klocka från 1400-talet utställd.

Här låg en gallo-romersk bosättning; rester av dess bad finns omkring åttio meter österut, bortom Cité Suchard. På 600-talet uppfördes ett merovingiskt mausoleum som senare byggdes om till kyrka genom ett kvadratiskt kor; den utvidgades på 800-talet och byggdes helt om i romansk stil på 1100-talet, då klocktornet och norra fasaden tillkom. Guillaume Farel sägs ha infört den protestantiska tron här i december 1529. År 1666 fördubblade Jonas Favre byggnadens bredd, vilket gav den dess rektangulära plan.

Kyrkan kallas också Saint-Jean de Serrières. En minnesplatta mellan de två västra dörrarna påminner om december 1529, då Guillaume Farel enligt traditionen införde den protestantiska tron här. Fram till bygget av Temple du Bas 1696 var den, tillsammans med kollegiatkyrkan, en av stadens enda två församlingskyrkor.

Kyrkan ligger i husraden i Serrières gamla del, en arbetarstadsdel i Neuchâtel, på en klippa väster om Serrières ravin. Bakom kyrkan reser sig «moulin de la Voûte» ur ravinen, och vid klippans fot står en brunn med årtalet 1857. Byggnaden ägs av kommunen Neuchâtel, som också ansvarar för underhållet.

Glasfönstren från 1891 skänktes av familjen Russ-Suchard och gjordes inte då som en enda uppsättning; glasmålaren Clement Heaton skänkte ett till 1903. I kryptan finns rester av merovingiska gravar, och på gräsmattan står en klocka från 1400-talet vars spricka troligen uppstod 1935.