St. Lorenz, Kyrkobyggnad i Paspels, Schweiz

St. Lorenz är en kyrka i Paspels i kommunen Domleschg i Graubünden, med traditionell schweizisk arkitektur. Byggnaden har noggrant utförda detaljer i både interiör och exteriör.

Innan någon byggnad fanns en begravningsplats på kullen; ett första kapell stod troligen på 700-talet, och blindarkaderna på tornets södra sida tyder på bygge på 1000-talet. St. Lorenz nämns första gången i skrift 1237, då en församlingspräst tillsattes, och var sannolikt huvudkyrka för hela dalens högra sida. En påvlig bulla från 1464 anger att patronatsrätten gick från baronerna av Vaz till premonstratensklostret Churwalden; efter 1513 nämns byggnaden bara som kapell. 1786 överlämnade klostret den till Paspels katolska församling.

Kapellet är tillägnat Sankt Lars, på rätoromanska Sogn Luregn. Det används bara några gånger om året och är därför inte en ordinarie församlingskyrka. En påvlig bulla från 1464 kallar det ”S. Laurentius probe Baschuals” och anger att patronatsrätten övergick till Premonstratensklostret i Churwalden.

St. Lorenz ligger på 840 m höjd på en kulle norr om Paspels, vid kanten av en topp som stupar lodrätt mot väster och norr. Kapellet nås till fots från byn; tornets bottenvåning bildar ett förrum framför ingången till skeppet. En andra dörr i östmuren är nu igenmurad.

Altarplattan av marmor, 108 cm lång och 7 cm tjock, daterades av Erwin Poeschel till 800-talet; fyra fyrkantiga fördjupningar på undersidan visar att den en gång vilade på stöd som ett bordaltare. I altarets underbyggnad förvarade ett relikvarium av vit marmor en förgylld silverdosa och ben insvepta i fin silke av orientaliskt ursprung, daterade till 500- eller 600-talet.