National Archaeological Institute with Museum, Arkeologiskt museum i Sofia, Bulgarien

Nationella arkeologiska institutet med museum är en samling föremål från förhistorisk tid till medeltiden, inrymt i en före detta moskébyggnad från 1400-talet. Utställningarna är ordnade i flera salar och visar materiell kultur från olika forntida civilisationer som bebodde regionen.

Museet inrättades som en separat institution 1893 under namnet Nationalmuseum, lett av den tjeckiske arkeologen Václav Dobruský, och invigdes officiellt den 18 maj 1905 i närvaro av furst Ferdinand I och ministern Ivan Shishmanov. Dess hem, Koca Mahmut Paşa-moskén, påbörjades 1451 och fullbordades 1494; byggnaden inhyste därefter Nationalbiblioteket 1880–1893. Arkeologiska institutet, grundat 1920 under Bogdan Filov, slogs samman med museet 1948 under Bulgariska vetenskapsakademien.

Byggnaden är den tidigare Koca Mahmut Paşa Camii, påbörjad 1451 under storvesiren Veli Mahmud Pasha och fullbordad 1494, tjugo år efter hans död. De nio låga sektorkupolerna visar att det är en moské av lågkupoltyp; minareten var redan rasad när Sofia befriades. Mellan 1880 och 1893 höll Nationalbiblioteket till här, och en museumsamling växte fram ur biblioteket innan museet flyttade in i den reparerade byggnaden 1900–1905.

Museet ligger på Saborna-gatan 2 i Sredec-distriktet, i den tidigare Koca Mahmut Paşa-moskén. Förhistoriska salen ligger på nedre våningen i norra flygeln, Skattkammaren i östra flygeln och Stora salen på första våningen i huvudbyggnaden, medan medeltidsavdelningen och tillfälliga utställningar finns på andra våningen. Den gamla stenbyggnaden håller hög luftfuktighet på sommaren, vilket är värt att tänka på vid ett längre besök.

Skattkammaren i östra flygeln förvarar skatterna från Valjitran och Lukovit, två av Bulgariens mest kända guldfynd, tillsammans med gravgods från yngre bronsålder till senantiken. Byggnaden är det tredje äldsta bevarade historiska huset i centrala Sofia, efter S:t Georgs rotunda från 300-talet och katedralen Sveta Sofia.